September 2006
Vi vill ha mer civilkurage!
En majoritet av svenska folket säger ja till förslaget om en civilkuragelag
2
Innehåll
Förord 3
Sverige behöver mer civilkurage… 4
…och svenskarna vill ha mer civilkurage 5
En civilkuragelag för ökad trygghet och närhet 6
Svenska folket säger ja till en civilkuragelag 7
Tryggheten ökar med en civilkuragelag 8
Unga är särskilt positiva till en civilkuragelag 9
Lagen finns och fungerar utomlands 10
3
Förord
Nog känns mänsklig närhet och värme sällan så påtaglig som när man själv eller någon i ens
omgivning visat prov på civilkurage. Och visst värderas få handlingar högre än de som
vittnat om civilkurage. Ändå blir vi genom tidningar, radio och TV matade med
återgivningar av våld och brott som utspelat sig inför människor som inte förmått säga
ifrån eller gripa in. Rädslan i samhället ökar. Tilltron till att man i en svår situation får hjälp
av en medmänniska vacklar. Vi vill visa civilkurage, men vågar inte alltid, orkar inte jämt.
Kristdemokraterna är övertygade om att en civilkuragelag, en lag som gör det straffbart att
förhålla sig passiv när en medmänniska är i nöd, skulle ha stor betydelse för ett tryggare
och medmänskligare Sverige. En lag skulle innebära ett stöd för den som vill, men tvekar.
Den rådande utvecklingen mot ett mer anonymt och individualiserat samhälle skulle
därmed kunna brytas..
För att få besked om hur väl Kristdemokraternas synsätt stämmer överens med svenska
folkets, har vi låtit opinionsinstitutet Synovate Temo undersöka den svenska allmänhetens
attityder till civilkurage och en civilkuragelag enligt kristdemokratisk modell.
Undersökningen omfattade 1024 personer och genomfördes i augusti 2006.
Undersökningen visar att 8 av 10 tillfrågade efterlyser mer civilkurage i Sverige. En
majoritet av de tillfrågade är för att det införs en lag som innebär att enskilda personer,
efter förmåga, blir skyldiga att gripa in och hjälpa människor i nöd. En majoritet tror också
att en sådan lag skulle göra att de själva känner sig tryggare i olika situationer. Särskilt starkt
är stödet för en civilkuragelag i åldersgruppen 16 – 29 år.
Vi tar denna undersökning till intäkt för att Kristdemokraterna inte är ensamma om att
längta efter ett samhälle där vi stödjer varandra. Stödjer varandra till att visa civilkurage,
mod, engagemang, kamratskap och ansvarstagande.
Denna rapport har utarbetats tillsammans med Anders Hallberg, politiskt sakkuning på
Kristdemokraternas riksdagskansli. Rapporten har ej behandlats av något beslutande organ
i partiet varför författarna själva svarar för innehållet.
Stockholm 4 september 2006
GÖRAN HÄGGLUND
Partiledare för Kristdemokraterna
PETER ALTHIN
Riksdagsledamot för Kristdemokraterna
4
Sverige behöver mer civilkurage…
Om du ser ett litet barn ligga med ansiktet nedåt i en vattenpöl, vad gör du då? Lyfter du
upp barnet? Ropar du på hjälp? Om du inte ingriper utan bara går därifrån – tycker du att
du gjort rätt?
Om du ser ett gäng pojkar våldta en ung flicka, vad gör du då? Ringer du polisen? Ropar du
på hjälp? Går du fram och säger åt dem att sluta? Om du inte ingriper utan bara går
därifrån – tycker du att du gjort rätt?
Allt som oftast rapporteras det om personer som utsatts för brott, men där ingen
utomstående har vågat ingripa, trots att de sett vad som håller på att hända. Ett exempel
med dödlig utgång är Marcus Gabrielsen, som dog på Kungsgatan i Stockholm förra våren,
mitt framför ögonen på ett tjugotal vittnen. Han blev sparkad och slagen, men ingen ingrep
för att hjälpa honom. Ett annat exempel är en tonårsflicka som våldtogs i ett äventyrsbad
av två jämnåriga pojkar. Där uppgick antalet vittnen till händelsen till ett trettiotal, men
ingen vågade hjälpa henne. Raden av exempel kan göras lång, alltför lång.
I många fall vågar vi helt enkelt inte hjälpa. Statistik på hur rädda vi är presenteras med
jämna mellanrum. I våras presenterade Aftonbladet siffror på att sex av tio undviker att åka
kollektivt på kvällen och natten. Hälften av kvinnorna över 75 låter bli att gå ut på kvällen
och natten och lika många avstår från att öppna dörren för oanmälda besök.
Men i vår individualiserade tid är det något mer än rädsla som gör oss mindre benägna att
hjälpa. Ett slags likgiltighet sprider sig i samhället. Allt fler ”sköter sig själva och skiter i
andra”. Många anser att de inte har något ansvar för personer de inte känner – de får klara
sig själva. Det personliga ansvaret för medmänniskor tunnas ut allt mer.
Oavsett om det beror på rädsla eller på likgiltighet, så tycks det som om Sverige har blivit
kallare, att vi oftare lämnar varandra i sticket när någon är i nöd. Är det verkligen så att vi
inte vågar hjälpa medmänniskor som befinner sig i livsfara? Accepterar samhället
brottslighet och likgiltighet? Ett mått på vilka värden som råder i samhället är i vilken grad
vi är beredda att hjälpa människor i vår närhet. Vår benägenhet att hjälpa verkar ha
minskat. Frågan är hur människors civilkurage kan stärkas, så att vi alla känner ett ansvar
för att ingripa när en människa befinner sig i nöd.
Kristdemokraterna verkar genom opinionsbildning för att förändra attityderna i samhället,
att sprida information och väcka debatt om civilkurage. Vi uppmuntrar allmänheten till att
uppmärksamma personer som visat civilkurage och vi har instiftat en årlig utmärkelse för
den person som visat prov på mest civilkurage. På sajten går det att tipsa om dessa
personer och där finns länkar till intressant läsning om civilkurage.
5
…och svenskarna vill ha mer civilkurage
Är civilkurage bara en dygd av gammalt snitt, som saknar betydelse för det moderna
samhällets invånare? Är det en börda och en påfrestande social konvention som vi helst vill
bryta oss fria ifrån? Är vi nöjda med att bara själva göra rätt för oss och överlåter vi helst
andras bekymmer till dem själva?
På uppdrag av Kristdemokraterna har opinionsinstitutet Synovate Temo undersökt den
svenska allmänhetens attityd till civilkurage. Undersökningen visar att drygt 8 av 10
tillfrågade efterlyser mer civilkurage i Sverige. Det är en mycket tydlig signal om att vi
medborgare saknar något i dag, att det fattas en viktig beståndsdel i många av våra möten
med andra människor. Det visar också att väldigt många längtar efter ett samhälle där vi
stödjer varandra och där fler vågar stå för eller göra det som de tycker är rätt, även i
situationer när det innebär en personlig risk.
Frågan som ställdes var:
”Man talar ibland om civilkurage och menar då t ex mod att stå för sin egen
uppfattning även i situationer när det innebär en personlig risk. Tycker du att det i
Sverige idag behövs mer civilkurage eller mindre civilkurage eller är det i stort sett
bra som det är? ”
Svaren fördelade sig på följande sätt:
Källa: Synovate Temo
81%
15%
1%3%
Mer I stort sett bra Mindre Vet ej/ej svar
6
En civilkuragelag för ökad trygghet och närhet
Kristdemokraterna har i riksdagen lagt ett förslag till införande av något som vi kallar
civilkuragelag. Vi vill utvidga kravet på ingripande vid brott. Det ska vara straffbart att
förhålla sig passiv när en medmänniska är i nöd. Med det menar vi inte att någon ska
behöva riskera sitt eget liv eller att samhället ska ställa omänskliga krav på oss, annars
straffas vi. Nej, det enda vi kräver är det som borde vara en självklarhet – att vi tar något
slags ansvar för varandra.
I dagens Sverige finns ingen allmän skyldighet att vara verksam för att avslöja eller hindra
brott eller hjälpa en nödställd. Sådana krav finns bara i vissa särskilda fall, bland annat för
föräldrar gentemot sina barn och vid bränder, vissa olyckor och ute till sjöss.
Kristdemokraterna anser att en underlåtenhet att ingripa när någon utsätts för ett grovt
brott inför våra ögon är oacceptabel.
Straffansvarsutredningen föreslog sitt betänkande Straffansvarets gränser, SOU 1996:185,
att det i brottsbalken ska införas en särskild straffbestämmelse avseende underlåtenhet att
bistå nödställd. Men utredningsförslaget har av den socialdemokratiska regeringen
förpassats till en skrivbordslåda på justitiedepartementet.
Men alldeles ensamma bland de politiska partierna om att förespråka en civilkurage lag är
inte längre Kristdemokraterna. Glädjande nog har övriga partier i Allians för Sverige gått
med på att utreda möjligheten att införa en civilkuragelag. I Alliansens valmanifest skrivs:
”Ett tryggt samhälle förutsätter att vi tar ansvar för varandra. Vi vill
utreda möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en
att efter förmåga ingripa när någon är i nöd, ibland kallat en
civilkuragelag.”
7
Svenska folket säger ja till en civilkuragelag
Kristdemokraterna är övertygade om att en civilkuragelag är en viktig del i arbetet för att
skapa ett tryggare och friare Sverige. Den övertygelsen har varit utgångspunkten för vårt
arbete med att få med övriga partier i Allians för Sverige på att utreda frågan.
Men en lag som ställer krav på civilkurage skulle vara ett slag i luften och en källa till
ytterligare osäkerhet om den saknade stöd hos medborgarna.
Det är nödvändigt att ha förståelse för att frågan är laddad och kontroversiell. Men det är
också nödvändigt att sätta fingret på den otillfredsställelse som människor känner inför
dagens samhällsklimat. Därför har har vi låtit opinionsinstitutet Synovate Temo undersöka
den svenska allmänhetens attityder till en civilkuragelag enligt kristdemokratisk modell.
Mot bakgrund av det ifrågasättande som förslaget om en civilkuragelag mött i vissa
sammanhang, kan resultaten framstå som överraskande. En majoritet, 52 procent, av de
tillfrågade är nämligen för införandet av en lag som innebär en skyldighet att gripa in och
hjälpa människor i nöd. Resultaten är en viktig signal om att eventuella
gränsdagningsproblem är värda att leva med. De visar också väldigt många vill ha ett
samhälle där vi ställer krav på att hjälpa varandra och där vi stödjer varandra till att visa
civilkurage.
Frågan som ställdes var:
”Är du för eller emot att det införs en lag som innebär att enskilda personer, efter
förmåga, blir skyldiga att gripa in och hjälpa människor i nöd? ”
Svaren fördelade sig på följande sätt:
Källa: Synovate Temo
52%
39%
9%
För Emot Vet ej/ej svar
8
Tryggheten ökar med en civilkuragelag
Vad skulle då effekten bli av en lag som gör människor skyldiga att gripa in och hjälpa?
Skulle människors oro öka för att själva begå lagbrott på grund av sin rädsla? En tydlig
signal från undersökningen är att de tillfrågade tvärtom uttrycker att känslan av trygghet
skulle öka. 54 procent av de tillfrågade tror att de skulle känna sig mer trygga.
Känslan av trygghet är en bristvara i dag. Rädslan vi upplever är inte alltid befogad, hoten
inte alltid verkliga. Men känslan av otrygghet är verklig. Om vi med en civilkuragelag
tillsammans kan ingjuta mer trygghet hos varandra, skulle livet bli betydligt enklare och
bättre för många att leva.
Frågan som ställdes var:
”Tror du att du skulle känna dig tryggare i olika situationer om människor enligt
lag var skyldiga, att efter förmåga, rycka in och hjälpa en människa i nöd eller
skulle du inte göra det? ”
Svaren fördelade sig på följande sätt:
Källa: Synovate Temo
39% 54%
7%
Tryggare Inte tryggare Vet ej/ej svar
9
Unga är särskilt positiva till en civilkuragelag
Ungdomar är mer utsatta för brott än befolkningen i stort och rör sig mer i otrygga miljöer.
Det är sannolikt att unga oftare hamnar i situationer där civilkurage behövs, men inte alltid
kommer till uttryck. Samtidigt beskrivs inte sällan civilkurage som något från svunna tider,
som något dagens unga inte riktigt bryr sig om.
Därför är det intressant att det är i åldersgruppen 16 – 29 år som stödet för en
civilkuragelag är som starkast. Medan stödet uppgick till 52 procent av hela gruppen
tillfrågade, så var det bland den yngsta gruppen så stort som 61 procent.
Motsvarande resultat visar sig på frågan om tryggheten skulle öka med en civilkuragelag. 65
procent av 16-29 åringarna är av den uppfattningen.
Det är tydligt att unga ser den avgörande betydelsen av civilkurage och att något måste
göras för att vi ska kunna förändra dagens situation.
Frågan som ställdes var:
”Är du för eller emot att det införs en lag som innebär att enskilda personer, efter
förmåga, blir skyldiga att gripa in och hjälpa människor i nöd? ”
Svaren från gruppen 16-29 år fördelade sig på följande sätt:
Källa: Synovate Temo
61%
35%
5%
För Emot Vet ej/ej svar
10
Frågan som ställdes var:
”Tror du att du skulle känna dig tryggare i olika situationer om människor enligt
lag var skyldiga, att efter förmåga, rycka in och hjälpa en människa i nöd eller
skulle du inte göra det? ”
Svaren från gruppen 16-29 år fördelade sig på följande sätt:
Källa: Synovate Temo
Lagen finns och fungerar utomlands
Sedan Kristdemokraterna presenterade förslaget om en civilkuragelag har kommentarerna
varit många om att man inte kan lagstifta på det här viset, att det inte går att kommendera
fram civilkurage. Men det finns flera länder som har liknande lagstiftning. Länder som
Norge, Danmark, Frankrike m.fl. har liknande regler. Varför kan de och inte vi?
65%
30%
5%
Tryggare Inte tryggare Vet ej/ej svar
| 
